Kalle

Kalle flyttade till oss sensommaren 2014. Han är en c-ponny, welsh av cob-typ. Uppfödd på ett stuteri där det kommer fram tävlings-ponnysar. Men Kalle vill nog inte vara tävlings-ponny och jag tror att han mest bara hängt med de andra. Han är en trevlig häst i flocken, genuint snäll och lite lagom busig.

Det där med ridning tror jag inte gått så bra. Eller lagts för mycket tid på. Han reagerar starkt på ”allt”. Vi har fått arbeta lugnt och metodiskt med honom. Lyfta hovar, ta på täcke, grimma i hagen, vara två i boxen hos honom, jackor som skrapar mot boxväggen och allt annat ni bara kan tänka er. Han var 15 år då han kom till oss och är den äldsta av mina hästar. Men om det är någon som behandlas som unghäst så är det Kalle. Sommaren 2015 fick han en tjej som är med honom några dagar i veckan. Hennes intresse är mot PNH och hon leker lekarna med honom och bygger upp hans självförtroende. Hon har kunnat börja sitta på honom och Kalle vågar ta några steg framåt. Bara inte skänklarna trycks mot magen. Avsittningarna är otäcka och han reagerar med en äkta RBI-snurr på stället. Den som sett en RBI explodera vet hur snabbt det går. Men han är helt trygg med sin tjej och följer henne tillbaks till pallen, lös och med sänkt huvud.

Jag kände väldigt starkt för honom då vi träffade honom första gången. Jag kan inte förklara varför då hela han är trubbel! Nu är det snudd på fantastiskt att fått se en hästs självförtroende växa och att han i dag är helt trygg med familjen och alla situationer. Jag börjar ana varför han hamnade hos oss.

Ni vet, de kommer till en de som man behöver.

Kalle vinter

Kalle

Lämna ett svar