Nyverkad och nykissad

Jag vet att det hänt massor med saker som jag inte uppdaterat er om. Jag vet att jag borde ha massvis med bilder att lägga ut. Lektioner på gården för Erika Furberg. En egen tjej till Kalle. Stallet är nästan klart. Vi håller ett lugnare tempo. Semester kom. Och gick. Och vädret var det bästa för bygge. Snällt sagt. Men inget av de ska ni få ta del av i dag. I dag hände något mycket viktigare. Och roligare.

Kalle har haft sina erfarenheter med sig. Han har troligtvis inte blivit så mycket… tjollrad med…. kramad… insmord med myggmedel… lyft hovar… fått prova olika övningar… och nya konstiga saker… och så en kram till. Och en puss!

Han har inte tyckt att lyfta hovar är viktigt. Att kratsa hovar. Han har framför allt tyckt att Sigge som verkar hans hovar är onödig! Otäckt det där. Samtidigt som han är ponny. Med allt vad det innebär.

Emelie hade tagit in hästarna och börjat verka Kalle då jag kom från jobbet. Hoppade in i stallet och hjälpte henne. Vi turades om. Eller då Emelie städade med kniven. Så snyggade jag till framtill på en hov. Han fick en hel-pedikyr, Lill-killen. Började åma sig. Vandrade fram och tillbaks. Sina issues som han brukar visa oss. Viftade på svansen. Vi sa till honom. Hörrö grabben! Vi kan göra det nu. Det kunde vi inte i höstas då han kom. Han lyssnade. Men vill inte helt göra som vi bad.

Till slut ställde han fram och bakhovar långt från varandra. Sänkte ryggen. Lyfte svansen. Och skulle kissa. Han var ju för sjutton kissnödig. Stackar’n. Här hade han lagt ner oändligt med tid på de enkelspåriga människorna. Försökt berätta att han behövde kissa. Tanten! Tanten! Det är dags nu. Jag behöver verkligen. Hallå? Någon? Vem som helst! Nu!

Snabbt in med honom i boxen. Han kissade. Länge. Tog några strån hö. Sedan på’t igen. I ett huj var han klar.

Förmodligen världens bästa ponny!
/Karina