Så går det!

När en ponny bott hos människor i två-och-ett-halvt år. Så har det hänt grejer. Bra grejer. En envis och tjuv-dominant kille är fortfarande envis och tjuv-dominant. Så fantastiskt snäll att det inte märks. Om man inte vet vad tecknen betyder. Han gör inget. Egentligen. Inget som betecknas som dumt i en hästs uppförande. Han vill helst ha saker på sitt sätt, Man riktigt hör en grinig gammal gubbe då han inte får som han vill. När man ser Kalle. Köttbullar? På en torsdag? Vi brukar alltid äta köttbullar onsdagar! Jag äter de. Men under protest! Förstår ni hur jag har det?!?

Han har utvecklats från en ponny som använde sitt specialvapen. Rädsla. Han använde det hela tiden. Och så hamnar han hos människor som säger att han överlever. Som inte nappar på den där rädslan som han visade. Tydligt! Visade han den. Första året tvivlade jag på att jag skulle lösa det. Men det gick. Sedan kom han tjej för 1,5 år sedan. Hon har inte heller nappat på rädslan. Lugn och metodisk. Gått kurser med honom. Utvecklats. Och kan backa bandet om han skulle behöva. Om han får återfall till rädslan.

Som sagt. När en ponny bott hos människor i två-och-ett-halvt år. Och utvecklats. Då behöver den ponnyn prylar. Han behöver en ordentlig pad. Det fick han. På köpet följde en repgrimma och ridrep med. Så det fick han också nytt. Sedan behöver han en sadel. För att fördela vikten av ryttaren. Och ge hans tjej en sportslig chans då han gör sina supersnurrar. Och den har vi provsuttit i kväll.

Har också beställt boots till honom. Så han ska gå tryggt på vinterväg med sin tjej. Och nyss var tandläkaren här. Verkning. Vaccination.

En bra månad ekonomiskt för en 18-årig gammal gubbe som håller på att förvandlas till ridponny!
/Karina