Kurs-helg

Vi har kursat i helgen. Hemma. Hos oss. Kurs för Dalpraktiken var bokat sedan lång tid tillbaks. Som vi gjorde i fjol hos oss. Då flera av deltagarna fick förhinder ändrade vi om i planeringen. I stället för stor kurs med flera hästar kom Lina Brandt från Dalpraktiken upp och höll enskilda lektioner med oss. Vi startade dagarna med frukost och surr. För att få kurs-känslan. Sedan hade hon lektioner med oss. Hela dagarna. I sol. Och tyvärr också i regn. Men vad gör det. Ingen av oss är gjord av socker.

Vi har fått se hästar och människor på olika utbildningsnivå. Olika hästar. Olika hästtyper. Med olika behov. Varierande önskemål på lektionerna. Fast alla blev inspirerade och ville testa Liberty.

Själv ville jag jobba med energier och kroppsspråk. Hur jag ska göra med kroppen. Vilken energi jag ska ha. Efter första passet var jag helt slut. I huvudet. Jag fick bygga upp en ”Send”. Och skicka i väg Lilja. I skritt. I trav. Och i galopp. Så häftigt! På det andra passet var jag också sugen på att testa Liberty.  Det gick så där. Min kropp är inte riktigt med än för att hinna i kapp Lilja då hon springer till andra delen av vår ridplan. Försökte genskjuta henne och trampade snett i en grop. Stöp som en fura. Och det blev visst den bästa ”ta bakdelen” jag fick till. Jag missade den. Där näsan, nästan, mötte gräset. När jag ska prova själv kommer jag att stänga av så hon bara har halva ridplanen att motionera sin Tant på… Mitt sista pass ville jag få tekniken för att rida Lilja med halsring. Riktigt roligt. Svårt. Med sticken som hjälpmedel. Som styrredskap. Och broms. Eller framåt. Tycker jag fick hyfsad koll på det och ska fortsätta arbeta så. Ska börja lägga in skolorna och fokusera på att jag gör som jag ska. Inte forcera utan försöka smyga fram hjälperna. Jag har fått riktigt många redskap för att fortsätta utvecklas. Tillsammans med Lilja.

Vi som var med tycker att det blev en riktigt bra helg! Det är så värdefullt att få hjälp direkt man behöver. Guidning genom varje rörelse. Trots att våra hjärnor var trötta. Och vi ofta gjorde precis tvärtemot vad Lina sa. Vilket gav oss många skratt.

Det här ska vi göra om!
/Karina