Kategoriarkiv: Stallet

Hantverkare

Vi har gjort det mesta i stallbygget själva. Nästan. Allt. Därför det blivit så få blogginlägg under det senaste året. Enklare att snabbt slänga upp en bild på Facebook. Eller Instagram. Fast de har också blivit få. Men det är ett stickspår.

Två saker som man helt enkelt behöver hantverkare till är el och VVS. Inget man kan. Eller vågar gå i närheten av. Träff med båda hantverkarna under byggtiden. Så klart. Ingenting var otydligt. Vi resonerade oss fram till bra lösningar. Och de antecknade. Men vad de skrev är en annan historia. Vi frågade inte efter deras kunskaper inom läs- och skrivområdet. De var synnerligen kompetenta på de områden vi ville att de skulle arbeta inom. El. VVS. Räcker gott för oss.

El-mannen kom i fjol. Gjorde första delen av jobbet då. Vi fick lyse inne och ute. No-more-pannlampa. Han missade dock en liten detalj. Nåja. Han skulle ju komma i år också och göra resten då vi byggt klart. Han satte inte upp en lysknapp vid dörren på nedre delen av stallet. I bland går jag den vägen då jag ska till stallet.  Jag har gått hela vintern genom ett mörkt stallbygge för att tända. Men pannlampa! För att inte snubbla över saker som kan stå i vägen.

Så kom han i år. Då vi var redo. Sadelkammaren och vattenrummet var klara. Och så skulle han ju göra den där lysknappen som han glömde i fjol. Jodå, den skulle han fixa. När han väl kom så hade han inte en borr som han sagt. För att sätta in fläkten i torkrummet. Nähä, svarade jag. Eller kanske, Jaha. Jag minns inte riktigt. Tyst avvaktade jag. Gav honom spelrum. Tja, jag kan ju borra flera hål och hacka. Jaha, tyckte jag. Då jag inte hade borren hemma. Eller bil för att kunna åka och köpa den. Nästa gång påminde maken honom om lysknappen. Det är fullt i trådarna… Måste i så fall göra om… What? Skulle det vara enklare för mig att gå genom ett mörkt stall. I tjugo år. Än för honom att göra om. Göra rätt. En gång! Hm.

Vattenmannen skulle dra vatten ut i stallet från varma torkrummet. Trädgårdsutkastare. Så det inte fryser. No problemo. Han borrade. Och satte en kran för varmt vatten. Och en för kallt vatten. Snyggt och prydligt. Men jättesvårt att blanda varmt och kallt vatten. Om man vill tvätta händerna. Eller duscha en häst. Ja just ja, det hade ni beställt! sa han.

I dag fick vi det sista fixat. Undrens tid är inte förbi. Vilken lyx att kunna blanda varmt och kallt vatten.

Och håll er hemma då ni har hantverkare som far omkring!
/Karina

Bild170

Fel!

Bild171

Rätt. Men ändå fel. Tur ändå att vi inte fixat klar väggen… hrm… schweizerosten…

Bild172

Ja tack!

Att göra en tavla!

Med underrubriken: Konst(igt) i stallet!

Att jag gått in i skapar-mode är rätt uppenbart. Att det inte går stänga av kommer att bli uppenbart…

En stalltavla är ett måste. En la´gårdsdörr förvandlades till en tavla. Med lite vit och svart färg. Bilden är Emelie som rider Lilja och har Teja som handhäst. Så roligt att, äntligen, få komma till detaljer. I stället för råspont. Som ska sågas. Mycket trivsammare att snygga till. Än att sätta upp väggar. Vi börjar se slutet i tunneln. Inomhus!

Vad ska jag hitta på härnäst?
/Karina

Bild161

Bild162

Bild163

Våren full av spik och hammare!

Vi jobbar på! Hela helgerna. Nästan. För att få klart. För att inte behöva arbeta som galningar hela semestern. Vilket jag säkert kommer att göra. Ändå. Jag har så mycket kul som jag hittar på. Idéerna formligen sprutar av mig. Går inte stänga av. Har gott om ytor. Då blir det dubbelt så roligt. Eller fyr-dubbelt. Om det räcker.

Träffade en av mina få (två?) läsare och bilder på stallbygget önskades. Vi har fotat. Bara inte hunnit ta in de i datorn. Som vi nästan aldrig startar. Då vi har allt vi behöver i våra telefoner. Så datorn startas enbart till speciella tillfällen. Som blogg-inlägg. Eller då räkningarna ska betalas.

Here comes:

Bild148 Bild149 Bild150
Påskhelgen städades tegeldelen upp. Två års bråte och byggande hade satt sina spår. En mellanvägg av mina älskade brädor sattes upp. Från gamla delen av la´gården som gick att spara. Kräver viss del av anpassning då vi ska bygga med de, Men så vackra att det är värt lite extra pyssel.

Bild151  Bild152 Bild153
Och så fortsätta med allt trist. Måla. Fix på lecastenarna. Bygga boxar. Trist! Och tar tid. Men det blir så bra. Då de är på plats.

Bild154 Bild155 Bild158 Bild159 Bild160
Sadelkammaren påbörjas. För att nästa box ska gå mot den. Bara börja. Så blir det till slut bara resten kvar. Jag har sågat. Ubbe har spikat. En unge hemma i helgen. Så blev mellanväggarna i sadelkammaren klara. Sk stereo-spikning. Eller nåt.
Vi bygger fyra ”skåpar” i sadelkammaren. En till varje box. Och ett hyllplan för extra förvaring. I love it!

Bild156 Bild157

Boxväggen målad. Nästa boxfront. Brädorna runt fönster är målade. Så då går de putsa på insidan. Så galler kan sättas upp.

Och nu är det maj. Slutet av maj.
Och bara resten kvar!
/Karina

Guidade turer

Jag har guidade turer. I min ensamhet. Jag njuter av det som ska bli. För det är inte så mycket som är klart. Än. Vi är under tak. Det mesta utomhus är målat. Delvis inomhus. Vintern och kylan kom. Så vi tog en paus. En välbehövlig sådan. Som sakteliga börjar släppa greppet om oss. När ljuset kommer tillbaks.

I mina guidade turer berättar jag målande om vad som ska byggas. Målas. Snickras. Mina tankar om hur de ska bli. Vilken anda som ska vara i stallet. Alla detaljer jag tänkt på. Om man sätter boxdörrarna mot varandra. Så kommer krubborna från varandra. Och hästarna får mat-ro. Luftintag i varje box. Jag tittar. Och pekar. Sätter mig ner en stund. Och njuter.

I ett fullständig kaos! Om jag ska vara ärlig…
/Karina

Bild126

Det ser klart ut. Tills man kliver innanför dörrarna!

Bild135

Dyng-luckan i gamla ladugården. Man kan öppna den och skrämma folk som fyller höpåsar på andra sidan…… Tjohoo där nere!

Bild134

Varje gång jag går genom dörren funderar jag på vilken färg den ska få. Jag kanske borde fundera lite mer på väggen.

Bild132

Igenisat fönster i blivande sadelkammaren. Ser ni gardinerna? Och lampan?

Bild133

Luftintag. Kallt, jo. Men bra luft! En fullkomligt vansinnig bild. Men så har jag också guidade turer för mössen i stallet.

Bild130

Barnsligt lycklig över att kunna tända lyset. En lyx vi saknade i fjol.

Bild131

Byggmaterial i blivande spolspiltan.

Bild128

Under vintern kan man låtsas att det ligger grus där vi skottar. En vacker grusgång. Med stora blomlådor på sidorna.

Bild129

…och här ska vi bygga ”varma rummet”. För vatten och torkmöjligheter!

Bild127

 

Nya lärdomar – hela tiden

I sommar har jag lärt mig massor med saker. Allt annat än vad som har att göra med hästen. Jag har inte lärt mig några snajsiga galoppfattningar. Eller något annat användbart. I hästvärlden. Jag har däremot lärt mig massvis med saker som funkar. Då man bygger stall.

Bärlina – En mycket bra, rejäl bräda som sätts upp ovanför dörren. Så de inte rasar ihop. De satte vi upp i går.
Fluffa – Mitt eget uttryck förvisso. Men jag har fluffat i stort sett alla väggar i stallet själv. Då maken gjort annat nyttigt. Jag har skurit all isolering och satt upp. Först 45, sedan 95.
Köra sågen, (som-jag-inte-vet-vad-den-heter) – Den som kapar  brädor både rakt och snett. Jag behövde förvisso både skälla på maken, och blanda in Arga snickaren i diskussionen. För att få sköta sågningen. Men bra blev det! Han har erkänt det!
Hur stark jag är – Maken och jag lyfte stalldörrarna på plats. De väger massor!
Måla – Att jag inte tycker om det. Alls. Fast det visste jag redan. Däremot trivs jag med att göra saker ordentligt. Och mår bra då det ser bra ut. Bara att måla på då.
Tid – Hur sabla låg tid allt tar.

Galoppfattning. Vad är det? Har ingen aning!
/Karina

Bild103
Första bärlinan strax på plats.

Bild104

Redo för att såga plats för nästa bärlina. Munderingen behövs då det sprutar sågspån åt alla håll.

Bild105

Egen sågspånstillverkning. Fast av det sämre slaget.

Bild107

Våra arbetskompisar flyger in och ut som dom vill. Än så länge.

Bild106

Göra plats för dörren. Det blir en del kliande i huvudet då vi inte är snickare på riktigt.

Bild108

På plats. Behöver bara justeras lite…

Bild109

Nu ska ni inte tro att den modiga hästen litar på vår förmåga att sätta upp bärlinan Hon vågade inte kliva innanför dörren. Trots godis-mut. Hoppas hon är sugen innan vintern kommer. Som vi sliter med hennes stall.