Kategoriarkiv: Hemmet

Potentialutjämning

Vi hade en elektriker på plats. För att kolla så vi tänker rätt. Innan plattan ska göras. Han hade mycket klokt att säga. Och så sa han att har trodde att allt i ett stall ska jordas. All armering i plattan. All boxinredning. Som kan leda ström om olyckan är framme. I form av elfel. Eller åsknedslag. Värt att kolla upp tyckte han. Det har vi nu gjort. Och lärt oss ett nytt ord. Potentialutjämning .

Man ska alltså inte bara tänka på allt med häst. När man bygger stall. Man ska ha koll på el också. I vilken ände börjar man. Ställde frågan till bygg- och miljökontoret. Vår handläggare som vi haft samrådet med. Där vi fick mycket bra information. Men som inte hade de här sakerna. Hänvisade oss vidare. Alltså var det en väldans tur att elektrikern. Som bara kom förbi. Hade hört. Att det borde vara så.

Google funkar. Hamnade på det försäkringsbolag vi anlitar. Ringde upp deras lantbruksexpert i dag. Som hade mycket mer klokt att säga. Elektrikern hade rätt. Och tack vare honom var jag med i matchen. Kunde ställa rätt frågor. Armeringen ska jordas. I plattan. Boxväggar ska jordas. Allt som kan bli strömförande. Vid ett åsknedslag. Vilken tur att rätt person kom i vår väg.

Fick också bra information om var elcentral ska placeras. Hur elaggregatet till hagen inte ska sitta på husväggen. Om åskan gör otrevliga saker. Då kan det börja brinna. Och ska sitta en bit från husväggen. Hur el ska dras. Med synliga kablar. Inte i väggen som en annan skulle vilja ha det. Fick också tips på vilka elektriker som kan lantbruk.

Allt detta för ett litet stall med fyra boxar. Fast precis som med Skatteverket känns det oerhört skönt att göra rätt från början. 

Vi är med i matchen. Trots att vi just nu önskade att vi fick sitta på bänken en stund.
/Karina 

Skatteverket å jag

Vi har fått mycket bra hjälp. Både av LRF som vi kommer att anlita då det är dags för deklarationen. Och handläggare på Skatteverket. Som kommit med information så vi vet vad som gäller. Så att säga. Då vi kommer att söka för att göra avdrag. Så ska allt redovisas. Jag har förberett för all bokföring. Investering. Driftskostnader. Och lite annat. Som ska finnas dokumenterat. Så också stallhyrorna. Jag ska också betala stallhyra som mina hyresgäster. Dvs moms ska redovisas. Både ingående och utgående. Därför har jag nu kollat upp hur jag ska göra. Då jag ska ta med Lilja och lilla Teja under september. Bara vi får upp hagarna. Som vi tänkt.

Jag hängde på låset i morse. Ringde Skatteverket. Som hade fått igång en uppringningsfunktion. Som jag började inse. Någon timme senare. Inte fungerade. Ringde igen. Den här gången erbjöds jag inte att knappa in mitt telefonnummer. Började på plats 50. Med 29 handläggare. Beräknad kötid 17 minuter. Vad gör man under 17 minuter.

Plats 48 till 20-någonting plockade jag ur diskmaskinen. Med en hand. Det är omöjligt att lägga ifrån sig telefonen. Trots att man vet att det är minst femton minuter tills man kommer fram. Varje gång den automatiska rösten kom och berättade att jag hade plats 40 jublade jag. Sedan la hon till en femma. Då rasade jag lite i kön. Man kan också skölja ur ett mjölkpaket med en hand. Och vika ihop det. Det går. Plats 12 så hann jag slå ihjäl två flugor. Plats 11 blev det lite TV-tittande och gosa med kisse. Snabbt hamnade jag på plats 6. Då gjorde jag mig redo med papper och penna.

En man som heter Torbjörn svarade. Jag beskrev min fråga. Började med information hur vi rivit byggnad. I stället för att bara inreda. Hur vi kommer att ha kostnader och moms vi ska göra avdrag för. Hur vi kommer att förbereda så långt hösten räcker. Men att stallet inte kommer att bli klart. Och hur vi då inte kommer att ha någon moms in. På hyresgäster. Och att jag kommer att ta hem hästen under september. Så min fråga till honom var om jag ska betala stallhyra för att redovisa moms. Fast inget är klart. Förutom hagen och det rum tjejerna ska använda som ligghall.

Svaret blev att det ska jag inte. Fast jag kontrade med att det är många som enbart har lösdrift. Det kände han till. Han berättade att det inte är något konstigt med att det är mycket avdrag under uppstarten av verksamheten. Vi pratade om en del annat också. Då jag allt som oftast har följdfrågor. Och tycker om att fråga folk om de saker de kan. Vi kan fortsätta investera i verksamheten. För att vara bra på banan att fortsätta göra klart då snön ger vika till våren. Då kan jag ta emot hyresgäster. Om någon är intresserad av att ha sin häst här. Håll tumme!

Och Lilja kommer hem under september! Tillsammans med Teja!
/Karina


 

Drömmar om vad som kan bli

Det är minst sagt rörigt på gården. En byggnad saknas. Blomrabatter som inte rensas. Då jag ska göra om de. Jordgubbslandet likaså. Ser mer ut som ett maskrosland än ett jordgubbsland. Saker som ska köras till återvinningen. Ligger fint uppstaplat. Korta brädor tillsammans. Långa, krångliga i en egen hög. Fönster. Och annat.

Det finns inte riktigt utrymme för det vackra. Det pyssliga. Ombonade. Alla s.k. pruttemojer. Som gör ett hem. Både inne. Och ute.

Fast i bland ploppar de upp. I mitt huvud. Mitt problem är att jag ser hur det ska bli. Då det är klart. Då alla hyresgäster och medryttare bara trivs. Sitter vid uteplatsen nedanför stallet. Nästan i hagen. Och myser. Av att få en stund till. Med hästarna. Planteringarna. Blomlådor som ska upp. Och hur jag kanske, kanske kan sätta tulpanlökar. Som få blomma i gräset på våren. Innan maken börjar jaga sin gräsklippare. Den utan ratt.

Då blev det en beställning från Impecta. Som just nu har perenner. Frön. Tre till priset av två. Några måste-ha som jag ska så innan vintern. Så de får komma upp till våren. Om de har lust.
/Karina 

Traktor – eller inte traktor

Vi har ingen traktor. Det är vi säkra på. Nog för att vi har en Volvo. Och att den i bland utstöter ett lätt, klapprande ljud. Men någon traktor är den inte. 

Det var jag mycket noggrann med att upplysa om. Då jag beställde stolparna till hagen. Den blivande hagen. Har ni traktor för att lasta av de? frågade säljaren. Nej. Ingen traktor. Man ska inte häda en Volvo. De brukar kunna dra av de från lastbilen. Låter fint. Tänkte jag. Och beställde. Stolpar. Med leverans hem till gården.

Lätt förvånad svarade jag i telefon. Chauffören som skulle leverera. Upplyste om att han minsann inte skulle lasta av de. Det behövdes en traktor. Basta. 

Började ringa runt. Till folk i  byn. Som kan tänkas ha en tillräckligt stor traktor. Ingen hemma. Alla arbetade. Sedan började jag tänka. Jag hade upplyst om att Volvon inte-är-en-traktor. Med gafflar. Framtill. Ringde fraktbolaget. Fick prata med en trevlig dam i växeln. Som kopplade mig till bokningen. Fick prata med henne igen. Då samtalet bröts. Hon skrattade. Och uppfyllde min önskan om en favorit i repris.

Pratade med bokningen. Som var mycket hjälpsamma. Fast något om leveransen. Kunde de inte säga. Kopplades till lagret. Nu med ett leveransnummer. Tack vare bokningen.

Där fick jag prata med en kille. Som visserligen förstod min avsaknad av traktor. Men som inte kunde göra särskilt mycket. Han har kanske inte traktor heller. Den stackar´n. Sedan fick jag ett namn. Och ett telefonnummer. Som jag ringde lite senare under eftermiddagen.

Han. Däremot. Kanske inte heller har traktor. Men han hade tittat lite närmare på de 1.100 kg som skulle hem till oss. Sett att de var ordentligt hopbuntade. Lite väl. Då två pallar satts i hop till en. Jag började förstå chaufförens vägran att dra av de ensam. Killen jag pratade med förstod också varför jag beställt leverans ända hem.

Hans lösning var att de skulle dela på kollit. Bra idé. Höll jag med om. Så. Nu står det två pallar med stolpar framför garaget. Må de vara tillräckligt långa. Så jag slipper göra om den här historien.
/Karina

 

En bra början

En början är en bra början. Hur lite början den är. Så är det en början.

Stockarna till diket kom. Bra. De skulle läggas med en stocks mellanrum. Så skulle vi kunna rulla de på rätt plats. Det är en riktig början det. Sedan tillkom en tanke. Hos den som hade stockar över. En mycket bra tanke. Fast i kombination med det andra blev det lite fel. Han grävde ner de. La jord över. Så fint. Och så bra för hästarna.

De låg för tätt. Och snett. Rakt över diket. Förvisso. Men riktigt snett utifrån allt annat. Då diket går lite snett genom tomten. Och för smalt. Där de vackert nergrävda låg med en stocks mellanrum. Som vi absolut inte kunde rubba. Då två av de var ordentligt hopskruvade. För att inte säga all jord som låg över ändarna.

Nu har vi märkt ut var ”rakt” är. Och stockarna ligger rakt över det sneda diket. Då man står uppe på tomten och tittar ner mot hästhagen. Det störde mitt öga. Min bild av hur slutresultatet ska bli. Där hästhovarna ska vandra barfota över brädorna. Och njuta av sommar och stilla regn.

Behöver jag tillägga att det är Ernst på TV just nu…
/Karina